När du söker bygglov eller gör en bygganmälan kräver Plan- och bygglagen (PBL) att du tar fram en kontrollplan. Kontrollplanen är ett viktigt dokument som säkerställer att ditt byggprojekt uppfyller lagens krav. Men hur ska en kontrollplan se ut enligt Boverket? Här går vi igenom det steg för steg.
Vad är en kontrollplan enligt PBL?
En kontrollplan är ett skriftligt dokument som listar de kontroller som ska göras under byggprocessen. Den fungerar som en checklista för byggherren, den kontrollansvarige (KA) och kommunen.
Syftet är att:
- Säkerställa att byggprojektet följer lagar och regler
- Minska risken för byggfel
- Underlätta byggnadsnämndens arbete vid startbesked och slutbesked
Vad ska en kontrollplan innehålla?
Enligt Boverket ska en kontrollplan enligt PBL innehålla följande delar:
- Vilka kontroller som ska göras och vad de avser – exempelvis grundläggning, bärande konstruktioner eller brandskydd.
- Vem som utför kontrollerna – det kan vara byggherren, entreprenören eller den kontrollansvarige.
- Hur kontrollerna utförs, när de ska göras och mot vad de jämförs – här anger man metod, tidpunkt och referens (exempelvis BBR, AMA eller ritningar).
- Hur resultaten ska redovisas – t.ex. foton, intyg eller protokoll.
- Vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden – ofta inför viktiga byggskeden.
- Arbetsplatsbesök – när byggnadsnämnden ska delta vid särskilda moment.
- Återanvändning av byggprodukter – vilka material som kan tas till vara.
- Avfallshantering – vilket avfall som uppstår och hur det ska sorteras eller återvinnas.
Så utformas en kontrollplan – exempel
En kontrollplan skrivs oftast i matrisform (tabell) där varje rad är en kontrollpunkt.
Kontrollmoment Vem kontrollerar När Mot vad Redovisning
Grundläggning KA/entreprenör Före gjutning Ritningar, AMA Fotodokumentation
Brandskydd Byggherre/KA Vid färdigställande BBR Intyg från entreprenör
OBS! Även entreprenörens egenkontroller bör skrivas i matrisform på samma sätt som ovan.
Riskbaserad kontrollplan
Enligt Boverket ska kontrollplanen alltid anpassas efter projektets risker. Det betyder att du inte ska ha med onödiga kontroller, utan fokusera på de kritiska momenten där fel kan få allvarliga konsekvenser.
Exempel på riskmoment:
- Fel i tätskikt i våtrum
- Brister i bärande konstruktioner
- Brandskydd som inte uppfyller BBR
Vem upprättar en kontrollplan?
Det är byggherren som ansvarar för att ta fram en kontrollplan. I de flesta fall hjälper den certifierade kontrollansvarige (KA) till att utforma den och säkerställa att den uppfyller lagens krav.
Sammanfattning – checklista för en kontrollplan
Enligt Boverket ska en kontrollplan vara:
- Objektsanpassad (unik för ditt projekt)
- Riskbaserad (bygga på kritiska moment)
- Strukturerad (ofta i tabellform)
- Tydlig med vem, vad, hur och när